TILLÅTANDE MILJÖ

I bruset av allsköns terroristexperter, framträder en som både gör ett intelligent och självständigt intryck. Professor Hans Brun på försvarshögskolan. I en intervju hördes att han hade tänkt till och dessutom vågade formulera sig. Till skillnad från en drös s.k. terroristexperter, där det går tretton på dussinet av folk som vill vara anpassliga till tidsandan, är Hans Brun en klar droppe.

Professor Hans Brun talade om ”tillåtande miljö” när frågor om islams roll i terrorism diskuterades på radion.

Är islam i sig ansvarig för terror i dess namn?

Svarar man ja, på den frågan måste man ta avstånd från islam och bestraffa. Människor känner sig utpekade och utsatta för en kollektiv bestraffning.

Svarar man nej, så undrar ju de som inte är muslimer varför vid varje mord citeras koranen och det ropas på Allah. Varför har man samma citat,  samma text och gud, men ändå har man inget gemensamt?

Det är där i skarven som Brun´s formulering av ”tillåtande miljö” prickar direkt på en öm punkt.

En människa är enbart ansvarig för egna handlingar men också för de handlingar hon inte gör, men borde.

Första delen i resonemanget kan man juridiskt belägga och döma. Den andra delen  kan vara svårare. Där handlar det om medvetenhet, insikt och ansvar. Om moral. Om den grund samhället står på.

En reporter frågar en israelisk representant om ifall judarna bär ett ansvar för sin situation. Varpå reportern och chefer på radion fick rulla i aska och slänga sig på knä och be om förlåtelse.

En kvinna som låter tuttarna synas och skinkorna likaså, får anklagelse i domstol om att hon provocerar mannen till att begå övergrepp på henne. Han får därför lindrigare straff.

Muslimer brukar säga att kvinnor får inte ligga och be framför männen för att de skulle inte kunna hålla sig koncentrerade på gud om de hade en kvinnorumpa framför sig. Därför sitter kvinnorna på en balkong.

Kvinnor oavsett vilken tradition skall dölja sina långa böljande lockar eftersom dessa provocerar mannen så att han inte kan hålla styr på sig. Därför bär man schal, oavsett religion.

Enkla och obildade palestinska och arabiska ledare gör ingen skillnad på ”jahodi” och sionister. De använder ordet jude då de menar sionister. De vill peka ut dessa som har som ideologi och verksamhet att ockupera palestinskt land och bygga upp en propaganda om att gud har gett dem detta land osv. Sionister är alltså människor som har en kolonial ideologi när det gäller Palestina. Denna ideologi tar sin näring ur judendomen, men den är inte jämställd med judendomen.

Det finns troligtvis fler sionister än judar. Alla judar är inte sionister, det finns de judar som är mycket kritiska till det israeliska experimentet.

På samma sätt tar  jihadism och islamism näring ur islam men är inte  detsamma. Det finns muslimer som är kritiska mot elitismen och våldet som dessa extremister står för.

Ingen kollektiv bestraffning således.

I kristendomen har vi hårda texter där det gäller öga för öga och tand för tand. Så som vikingarna gjorde långt innan de köpte in kristendomen. Men de som hävdar detta idag, betraktar vi som fanatiker och vi isolerar dem.

Kristendomen har genomgått anpassning till det moderna samhället. En renäsans. Detta har inte islam gjort och inte de fanatiska politiserade  delarna av judendomen. Finns det ingen koppling då, mellan dessa trosuppfattningar och våldet?

När det gäller kommunismen har världen alltid velat se kopplingen mellan det kollektiva ansvaret och vad som händer i kommunismens namn. Allt från Pol Pot, Mao Tse Tung till Röda Brigaderna är ett utslag av kommunismen som då bär ansvaret för utrotningar och mördande. Marxister och kommunister får man alltid anklaga. Där kommer inga förlåt på bästa sändningstid.

Då talar Prof. Hans Brun om tillåtande miljöer.

Här kommer något mycket intressant. Han är något på spåren.

På en direkt fråga om varför fotbollsvärlden tillåter huliganismen, svarade en ung fotbollsutövande man, att det är en del av fotbollen.

Således är en del av fotbollsvärlden en tillåtande miljö för huliganismen. Det är inte huvudsakligen fotbollsutövarna som vill ha bort huliganismen, utan det är f.d. polischefer som knäckar extra med sådana problem. Det finns en tillåtande miljö inom fotbollsvärlden som gynnar huliganismen. Det är till den miljön man skall förhålla sig.

Gör man själv ingen skillnad på jude och sionist, skapar man en tillåtande miljö som drar alla judar över en kam. Det är till den tillåtande miljön man skall förhålla sig.

Vill man veta hur judiska församlingar ställer sig till Palestina – Israel konflikten, skulle man kunna fråga dem om deras synpunkt på Israels politik och ockupation, då de har onekligen en koppling till landet. Man skulle kunna fråga alla andra politiska, religiösa församlingar hur de ser på konflikten och därefter föra en dialog eller debatt.

Gör man själv ingen skillnad på en muslim och en islamist, skapar man en tillåtande miljö för våldskulturer och som drar alla muslimer över en kam. Det är till den miljön man skall förhålla sig.

Vill man veta hur muslimska församlingar ser på islamism och jihadism, kan man ju fråga dem och höra hur de ställer sig till terrorister som mördar i deras religions namn.

Gör man själv ingen skillnad på en marxist och en maoist, eller polpotist,  skapar man en tillåtande miljö som drar alla marxister över en kam och uppmuntrar de avarter man inte vill vara kopplad till. Marxister tycks vara de som främst har tagit den diskussionen.

Vi kan gå igenom punkt för punkt och konstatera att när det gäller att ta ansvar vill man göra det individuellt för det man själv gör. När det gäller att kunna tjäna på en kollektiv tillhörighet, vill man gärna det.

Men det finns en skarv där som skaver. Det är där prof. Brun klämde till.

När det gäller att se på vilket sätt man själv bidrar till en tillåtande miljö genom att inte kritisera dem som man anser missbruka gemensamma ståndpunkter, har vi långt kvar.

Helt plötsligt avkrävs det ansvar och engagemang och civilkurage av folk. Har någon sett någon ledare eller chef som uppmuntrar till det? Eller som förmår det?

Palestinierna brukar säga, ”försök inte gömma dig bakom ett finger”. Det är tänkvärt.

Det viktiga är att dem det angår bör ta den diskussionen och se vilken kvalitativ skillnad det är på tex. islam och islamism. På judendom och judisk fanatism. På marxism och polpotism.

Det kräver en självkritisk hållning och ett öppet intellekt.

Dessa två ting är bristvaror hos oss. Men det gör det så mycket viktigare att uppmuntra detta.

Här borde de intellektuella ta initiativ och föra en dialog. Istället lyser de intellektuella med sin frånvaro och ersätts av PK soldater.

Att vägra se kopplingar och de tillåtande miljöerna ur vilka våldskulturer frodas, att vägra ta ansvar och smita från civilkurage,  bidrar till polarisering och ökade motsättningar.

Det var inte så länge sedan det fanns dom bland oss som sa ”jag har inget ansvar, jag bara lydde order”.

Vem står på tur?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Annons

ISLAM? ISLAMISM? DEMOKRATI?

Vi har kulturpersonligheter som har övergått till islam i modern tid i Sverige. En del av det svenska kulturarvet. En del av sökandet. Av kulturberikandet. En här en där. Så som det finns utrymme för i ett öppet, demokratiskt samhälle.

 Idag har vi en halv miljon registrerade människor med islam som religion. De är registrerade i det religionsfria Sverige. De uppger sig själva vara muslimer, eller så kommer de från ett land med islam som statsreligion. Många har flytt till Sverige för att slippa islam. För att slippa bli påtvingad en religion, dess lagar och synsätt som går tvärsemot vad de själva anser vara viktigt i sina liv.

Vi har inte haft kolonier i muslimska länder. Vi saknar nationell och historisk erfarenhet av islam.Våra vikingar kunde tjäna sultaner och vara deras bodyguards, men de tog aldrig med sig religionen hem. Vi är noviser.

De varianter av islam som vi har fått till Sverige idag, är från Balkan, Mellanöstern samt Afrika. Inte ens koranen förenar dessa. Därför många som påstår sig vara muslimer, har aldrig studerat koranen. Ej heller ens sett den. De har anammat en tradition där de har vuxit upp. Många förstår inte arabiska och koranen läses på arabiska. Som vi tidigare läste bibeln på latin. Det är inte så konstigt.

Vad formar då en religiös uppfattning?

Vi formas av miljö, den klass eller socioekonomiska grupp vi kommer ifrån, den kultur vi är präglad av, den politiska tradition vi bär med oss.

Varför är islam en fråga i Sverige?

Vi har fått inflyttat en massa människor som säger sig vara muslimer och som tänker och gör olika saker. I sig inget konstigt. Men skapar förvirring.

Vi har inflyttade  kuvade kvinnor från patriarkala hierarkier. Vi har inflyttade hårt hållna män i samma hierarkier. Men dessa män vinner på att upprätthålla dessa hierarkier. Man tar med sig sina traditioner och trostillhörighet. Dessa saker är inte vad man flyr ifrån. Man flyr krig och förtyryck. Man flyr fattigdom.

Traditioner lever kvar starkare när man befinner sig på främmande mark. Som svenskarna när de for till USA.

Man träffas i sina tempel och håller bön, sedan får man en politisk lektion. Är mulla – imamen en bra sådan, har han inte bara sin församling men också samhällets bästa för ögonen.

Nu finns det mullor och imamer som inte har samhället, eller landet Sverige i sitt intresse. Vi har också dem som för en maktkamp. Kampen mellan det gamla och det nya. De går någon annans ärenden, än guds.

Det vill säga, alla muslimer i Sverige, har inte anammat den sekulära och demokratiska uppfattningen att religion är en privatsak. Alla muslimer är inte demokratiska. Det är inte alla kristna heller. Men till skillnad från de flesta muslimer, har de kristna anpassat sig till samhället. Man har genomgått modernisering och uppdatering av former och innehåll i sina uppfattningar.

Man lever i tiden, inte mot den.

Det är inte de demokratiskt sinnade muslimerna som ställer till det. Det är de andra, förtryckarvurmarna som hörs och ses. Det är dom jag kritiserar.

I ytligheten slår man ihop ”alla muslimer” och drar alla över en kam. Då har man packeterat en enkel ”lösning”. Eller så gör man det bekvämt åt andra hållet och sätter på sig offerkoftan och säger att ”alla muslimer skall stödjas!” ”Kritik mot islam är islamofobi” (sic!)

Jag är religionskritiker. Inklusive islam. Enligt twitterfilosoferna är jag således islamofob.

Fundera en stund på konsekvenserna av en sådan hållning.

Ofta har jag hört imamer, mullor och vanligt troende muslimer, hänvisa till religionsfrihet i Sverige. Något de tycks uppskatta. Men vad de inte tar till sig är att i en demokrati så har du rättigheter och skyldigheter. Många vill inte låtsas om skyldigheterna.

Om man hävdar rätten att behålla klanfeodalism och förtryckarfasoner när man kommer hit, samtidigt som man åberopar religionsfrihet, då har man missat poängen. Då var det inte Sverige man ville komma till. Din religionsfrihet sträcker sig så långt som till det blir ofrihet för någon annan. Svensk lag står över all annan lagstiftning. Inklusive sharialagar.

Vi kan inte behandla muslimer i allmänhet som om de vore demokrater. Vi får som vanligt behandla demokrater som demokrater. Oavsett om de är muslimer eller ej. Ickedemokrater får vi behandla som icke demokrater. Oavsett om de är muslimer eller ej.

Demokratiska människor skickar inte folk till IS. De går inte ut på Tensta torg och säger åt flickor hur de skall klä sig. De säger inte åt den slagna kvinnan att hon måste låta mannen få sina rättigheter på hennes bekostnad. De viger inte i lönndom släkt och barn. De förhindrar inte kvinnor till studier. De talar inte med dubbel tunga, på ett trevligt sätt till potatisjanne i det svenska samhället och till sina egna med förakt, om just potatisjanne.

Det finns muslimer som har anammat möjligheten att vara troende och vara en del av det svenska samhället. Det finns dem som förmår vara kritiska och anpassar islam efter vårt samhälle. Dessa muslimer har heller aldrig kommit i konflikt med samhället. Tvärt om. De utgör en trovärdig del av det.

Men så finns det dessa som vill sprida sin medeltida uppfattning om förtryck och diktatur. De som vill göda sina fördommar. De som vill använda Sverige som en plattform för fascistiska politiska intressen. De som odlar sitt förakt för svenskar, afrikaner (om du är arab) förakt för araber (om du är pers) förakt för romska muslimer (om du är bosnier) osv. Dessa som kallar sig muslimer och som ägnar sig åt rasism, fundamentalism, politisk fanatism, kvinnohandel, barnhandel, undergrävande av demokratin och ägnar sig åt kriminalitet. Dessa uppfattningar kommer fortsatt möta motstånd.

PK träsket med sin ytlighet vurmar för dessa. Varför? För att de syns? För att man inget kan?

Ta tex. Linde, en man i tiden i V. Snygg och välanpassad. Matchat reklamskägg. PK och vältränat mediekroppsspråk. Denne man sa i radion för ett tag sedan att ”vi måste rädda muslimerna”.

Är han bara korkad, eller?

Officiellt räknar världen med ca 1.2 miljarder muslimer. Många bland muslimer, (kanske majoriteten), är tvångsislamiserade. Många av dem skulle lämna religionen om de hade en rimlig chans. Om de inte riskerade livet när de gör det. Om de inte förlorade sina familjekontakter, som man gör när man lämnar sekter. Om de fick utbildning och jämförelsemöjligheter. Om de inte levde i diktaturer.

Islam till skillnad från de äldre syskonreligionerna judendom och kristendom, har inte reformerats. Den har inte haft sin renässans. Islam  förutsätter fortfarande klanfeodalism för att kunna fungera. Saudiarabien är ett bra exempel på hur man har förenat modern kapitalism med klanfeodalism.

En svensk imam svarar på frågor i en lördagsintervju i radions P1. Han framställs vara någon som är modernt tänkande och far riket runt för att förklara sin specialitet, sharialagarna. Vältalig, välutbildad och välanpassad.

På frågan om hur islam skall bli en del av det svenska samhället, svarar han med motfråga om hur Sverige skall ta emot islam?

Det svaret skiljer en renässansmuslim från en fundamentalistmuslim.

Hade han svarat att det gäller för islam att anpassa sig efter det svenska samhället och då mötas av det svenska samhället, hade han varit en renässans muslim.

Nu ”glömde” han den delen, av anpassning. Nu säger han att det gäller att Sverige tar emot islam. Vilken islam då? Vems tolkning? Parallelsamhälle med egna lagar? Egna politiska villkor bakom religiös klädedräkt? Klanfeodalismen? Nyottomanismen? Saudifascismen?

Svaret att Sverige skall anpassas till islam, är en krigsförklaring. Detta är en fundamentalistisk ståndpunkt. Vem tjänar på ökade motsättningar?

Diktaturer föder dubbel bokföring i allt. Människor lär sig att säga en sak och att tänka och verka för en annan. Detta är förtryckets mekanismer. Att fysiskt lämna ett förtryck är inte detsamma som att mentalt, moraliskt och intellektuellt ha lämnat detsamma. Tvärt om. En frihetskämpe hemma kan bli en förtryckare här.

Enfaldens arrogans, vill jag påstå är mångas förhållande till islam i Sverige.

Människor som vill ha sin religion i hjärtat, som vill reformera den, betraktas av majoriteten av muslimer som kättare. De mördas i egna samhällen. De mördas och förföljs också i väst.

Om man inte kräver att islam måste reformeras och anpassas till det samhälle som det verkar i, så finns det fog för att betrakta islam som en reaktionär, auktoritär förtryckarideologi. Varför skall vi gynna ytterligare en sådan?

Den kultur och visdom som kan finnas hos enskilda muslimer, blir sällan föremål för spridning. För det krävs både bildning, ödmjukhet och ett demokratiskt sinnelag. De muslimer som besitter dessa egenskaper i Sverige, har ingen möjlighet att komma fram. Vare sig de enfaldigt arroganta eller de klanfeodala patriarkerna tillåter det. För att inte tala om alla ”förståsigpåare”, helst med professorstitlar.

Att köpa islam i saudisk, ottomanturkisk, persisk, somalisk eller bosnisk inpackning, utan att reformera den till att anpassas till svenska förhållanden, är att köpa grisen i säcken.

Det gjorde aldrig vi. Vi behöll Särimner. Vi äter honom varje jul. Vi bakade in honom i jultraditioner tillsammans med den kristna fisken och fågeln. En kompromissblandning mellan asatro och kristendom. Pragmatiskt. Det är så vårt samhälle är. Ta vara på det.

Det återstår att se om det finns modiga, demokratiskt tänkande och kännande muslimer som tänker försvara sin rätt att tro på sin tro i ett öppet, sekulärt och demokratiskt samhälle. Eller om man kommer tillåta islamfascismen ta över. Vem skall man skylla på då?

Finns det demokratiska muslimer i Sverige, måste de reformera islam.  Man får ingen frihet gratis. Frihet kommer inte med uppehållstillståndet. Man tillkämpar sig den.

De som inte vill leva i frihet under ansvar, kommer att möta motstånd. Kommer någon ta ansvar för det?

JAG ÄR BESKYLLD FÖR…

att skriva långt. Att skriva från flera infallsvinklar. Att kräva kunskap av mina läsare. Jag är medveten om att tiderna är förändrade. Att idag gäller googleforskning. Att idag gäller twitterfilosofi. Det skall vara kort. Rappt. Lättsmält. Ytligt.

Här är ett försök.

Människor kämpar med att ta in information från ett oändligt flöde. Men de får inga verktyg att sortera, rensa, strukturera och kritiskt granska. Det ställs höga krav på individen och speciellt för den som vill hänga med, att denne slår bara ifrån sig när det blir för mycket. Jag förstår.

Struktur och vetenskaplig metod i informationsflödet saknas. Skolan har abdikerat inför politiserat, inflationiserat och byråkratiserat svammel. Information och kunskap likställs, mäts och vägs i kvantitet. För att betygsättas.

I mitt förra inlägg ville jag påpeka några punkter angående invandring, islam och social ojämlikhet. Jag tar till mig kritiken och lyfter härmed en punkt, invandringen. Jag återkommer till de andra.

Att förneka att vi har en bristfällig invandringspolitik, är ett understatement. De s.k. gamla, ansvarstagande politiska partierna i Riksdagen, har låtit en samling reaktionärer ta hand om den frågan. Det är  inte skolpolitik, familjepolitik, prozionismen som är vad folk i första hand stödjer i SD. SD får stöd på grund av sin kritik av en dålig invandringspolitik.

Vad är det som är dåligt då?

Det handlar huvudsakligen om att staten och kommunerna gör skillnad mellan människor som kommer nu och människor som redan bor här, till de senares nackdel.

Varför då?

Den nyliberala ekonomin vill ha en underklass, lågbetald och tillgänglig att fungera som utpressning mot den organiserade arbetarklassen och dess krav. Underklassen skall utnyttjas som svartfötter. På så sätt kan man sänka lönerna, urgröpa fackföreningarna, hålla arbetarna i schack så de inte höjer sina röster. Samtidigt som nyliberalerna får glänsa i solen av att vara en ”humanistisk stormakt” som någon  byråkrat uttryckte saken. Det gynnar den internationella arbetsfördelningen och den globaliserade ekonomin.

Vad händer då man gör skillnad på människor?

Naturligt är att acceptera att om du är ny på ett ställe, får du finna dig i lite svårigheter tills dess du har stadgat dig. Vad som inte är naturligt för något land, inklusive för många av de länder som folk flyr från, är att man behandlar nytillkomna bättre än de som redan finns där.

Detta är ljug och skitsnack hörs från  kören i latteträsket!

Vi hade förut, för inte så länge sedan, regler som hjälpte människor till boende, jobb, utbildning och anpassning till arbetsmarknaden. Dessa regler gällde alla som var i behov. Idag har dessa regler dragits in och gäller huvudsakligen nytillkomna. Många som redan bor i landet (oavsett härkomst, således inte frågan om rasism) får inte samma stöd som de som kommer.

Varför?

Därför att det kostar för mycket heter det. Alltså har SD rätt?

Ja, de har rätt på så sätt att eftersom de delar de nyliberala värderingarna med de andra partierna och anser att det är rätt att ta skatter och ge till medel och överklass, så finns det inget kvar sedan för arbetarklassens behov. För att skydda nyliberalismen måste man spara och det bästa är på invandringen.

SD vill gärna också ha invandring, då det ingår som en del av samhället och man kan dra nytta av den. För att fritt överföra rikedomar till de redan besuttna, måste man dra in på annat. I den ordning som råder, kostar den för mycket. Vi skulle troligtvis kunna ta emot fler, på ett värdigt sätt, om den ekonomiska fördelningen såg annorlunda ut. Idag är det alltjämt de fattigaste i samhället som skall betala invandringen.

Alla partier tycks acceptera detta, inklusive den s.k. vänstern, att de sämst ställda skall betala kalaset. Vad som händer då är, att de som är sämst ställda reagerar med motstånd. Eftersom de saknar ledare, saknar en medveten intelligentia, de saknar ärliga och modiga medmänniskor i sina led, står de helt ensamma och blir utelämnade till extremister av alla slag. Dels högerextremism i form av nazism och fascism. Dels vänsterextremism i form av våldsvänster, Antifa och annat. Dels av islamism, fundamentalism och våldsjihadister.

Då säger en samlad kör allt från det nyliberala hjärtat a la Reinfeldt till gammelliberala hjärtat a la Sjöstedt, att det är ”islamofobi” att kritisera invandringen! Det är ”rasism” att kritisera invandringen! Men ingen av dessa säger att underlåtenhet av att fördela stöd till alla som är i behov, är att stödja fascistiseringen i landet.

Där håller alla käft.

Varför tillåter man att fokus blir på invandrarfrågan? Varför är det ingen bland  dessa som anser att Sverige skall ta emot än mera människor,  som kräver att pengar som har getts till storkapitalet, till banker, till alla plundrare av den offentliga sektorn, allt som går till EU och förhindras av detsamma,  också skall betala invandringen? Varför är det ingen som upplyser de mutade arbetarna med en hundring mer i plånboken…att det är på grund av denna omfördelning av de resurser som folket arbetar ihop, som det inte finns pengar på rätt ställen för att ta hand om en drastiskt ökad invandring och ökade sociala behov?

Alla sparkar nedåt och den som ligger längst ner,  kanske man inte  skall förvänta sig kommer att i första hand  reagera med akademisk förfining och religiösa halelujarop.

Kommunerna gör som dom är tillsagda. De får delvis betalt från staten, men sedan är det kommunkassan som skall betala allt extra. Med ökad utslagning i kommunerna finns det mindre pengar. Med ökad inflyttning till kommunerna som skall ha service, finns det inga pengar över för invånarna. Detta är lätt att fnysa åt över en 100 kronors lunch på fina gatan. Medan den arbetslösa familjen tvingas till kyrkan för att tigga pengar. Om de får några. Förnedran. Svek.

Klassklyftorna ökar och med det politikerförakt. Misstro och en ökad frustration resulterar i att människor finner egna lösningar. Allt från medborgargarden till trampande nazister. Demokratin förlorar i värde.

Det krävs att det finns ett parti som vågar ta tillbaka vad som har skänkts de redan rika. Frågan är om det existerar.

Så länge vi har fattigt folk här i landet, så kan medel-och överklass få sina hem städade med hjälp av socialbidrag från skattemedel. Därför anser de att det gör inget att invandringen ökar tillsammans med fattigdomen.

Summa sumarum är att den som vill stödja den stora invandringen och som vill öka den, bör också kräva att de som har råd betalar. Inte att sparka på den redan liggande. Det är vad som sker och därför ökar fascismen.

Jag är för invandring under förutsättning att det sker en omfördelning av resurserna. Att banker, storkapital, medelklass betalar för de fördelar som invandringen bringar just dem ekonomiskt. Att man behandlar alla lika. Efter behov.

Ryggradslösa, bekväma PK trampare vill inte bråka, vill inte sätta hårt mot hårt och kräva förändring. De vill ha både ock. De vill sväva i medvind. De vill uppfylla sin individuella känsla av humanistisk storhet.

Ett tips är att se hur just dessa förespråkare lever. Är deras vardag hotad av utförsäkring? Arbetslöshet? Brist på ekonomiskt stöd? Hotad  av socialtjänstens ingripanden och värdering av föräldraskapet enbart i pengar? Lever de under hot om att ha gatan som boendeplats? Inte för att man har kommit hit från Rumänien, för där sker ju någonting, trots allt. Utan på grund av en nedmontering av sociala rättigheter, vård och omsorg. På grund av en nedmontering av välfärden. På grund av en öppen eller en tyst acceptans av denna nedmontering i samtliga partier. Inte att förglömma SD.

En del skyller på invandringen. PK folket skyller på kritiken av invandringen. I det tysta ökar nazileden, samtidigt som bankerna håvar in rekordvinster.

Men usch då, sådant får man väl inte säga heller!

Nästa gång, nästa punkt. Hoppas det blev enklare nu.