Radions program ”konflikt” hade som titel ”hotet mot den liberala demokratin” och det fick mig att fundera, på vilka demokratier det egentligen finns? Hur ser en icke liberal demokrati ut? Är Eu´s demokrati en icke liberal, eller just en liberal sådan? Är vår demokrati en liberal? Är Erdogans demokrati (där han har skaffat sig mer centrerad makt) en liberal demokrati? Till vilken räknas den ryska? Amerikanska Förenta Staternas?
Det fanns en tid då man talade om folkdemokratier. Det möttes av hån, framförallt i väst, där man framhöll att det finns bara en demokrati och att demokratier aldrig krigar mot varandra. Demokratin innebär att man kan politiskt organisera sig, ställa upp till val och vara valbar. När folkets representanter är valda finns dom i ett parlament där man stiftar lagar och fattar beslut som gäller nationen.Grundprincipen är att majoritetsbeslut gäller. Detta koncept är mycket framgångsrikt, det kan se ut nästan hur som helst. Grundtanken från franska revolutionen är maktfördelning. Efter en centralistisk feodalism med en auktoritär konung som den absoluta maktens beslutsfattare och som blev en propp i utvecklingen, tvingade man fram en maktfördelning underifrån. Borgarna krävde sitt utrymme och tog det. De protestantiska borgarna blev mördade och bortjagade av katolska feodalister. Om det feodala Frankrike blev borgerligt med maktfördelning, så var det alltjämt katolskt. En liten spillra av dessa protestanter, hugenotter, kom hit. Bernadotte tillhörde dem.
Franska revolutionen skedde 1789, men Luther hade redan öppnat vägen för förändringar från det feodala, efterblivna ekonomiska systemet som hindrade utvecklingen. Det var drygt 200 år före fransmännens revolution.
I radioprogrammet intervjuades en professor, en akademiker med statlig lön och garanterat jobb. Han använde begreppet ”monoteism” för att beskriva den demokratiska makten. Det kan vara en freudiansk felsägning, eller bara en icke reflekterad konsekvens av vad just monoteism är. Kort kan man beskriva monoteism som en reflektion av jordens maktkoncentration. Så som makten är koncentrerad på jorden bliva den ock så i himmelen. Amen.
Hotet mot den liberala demokratin, menade denne professor och andra intervjuade är fanatismen i ”utanförskapet”. Det låter som att säga att hotet finns hos draken i stora helvetetsgapet. Båda påståenden är ungefär lika verklighetsförankrade.
Det största hotet mot den liberala demokratin är att liberalerna själva blandar form med innehåll. Den demokratiska formen ska erbjuda representation av folkets vilja. Folket, dvs. vuxna medborgare, röstar på representanter som fattar beslut i riksdagar/parlament. Då gäller det för dessa representanter att fatta sådana beslut som gynnar de röstande, så att de får vara kvar och att de klarar av att motivera de beslut som är svåra att fatta och kanske på kort sikt inte gynnar väljarna.
Våra representanter har utvecklat komplicerade och komplexa system där man inför folket för verbala excesser och verbala slagträn. Man har utvecklat förmågan att stoppa in livets sanningar i ”oneliners”, i slagord, korta kärnfulla slagord. Politiker tränas idag av reklambyråer, samma byråer som säljer varor. En försäljare av Coca Cola låter som en politikers slagordssanningar och tvärt om. ”är du varm, ta en Coce!” , ” Är du hungrig, jobba!” När Coca Cola säger att deras dryck är bäst, vet vi att bakom det finns en mångmiljardkoncern och företagsimperium som vill tjäna pengar. Coca Cola luras inte. Jag kan testa drycken och tycker jag inte om den så dricker jag inte mer av den. Sedan ser Coca Cola till att äga en rad andra drycker, där namnet inte framgår lika tydligt och koncernen kanske fångar in mig på ett annat sätt och jag stödjer alltjämt miljardkoncernen. Precis som i politiken.
Skulle jag ha något ideologiskt mot detta monopol och imperialistiska miljardkoncern, tex därför denna gigantiska koncern hindrar andra att växa och komma fram på den liberala marknaden, ja då måste jag vara kunnig om alla ekonomiska intressen som Coca Cola har för att undvika stödja företaget. Detta är orimligt, jag får aldrig veta allt även om jag försöker. Det kan vara svårt att undvika Coca Cola. Där spolades liberala valfriheten bort i den liberala demokratin.
Likheten mellan politiker och förespråkare av Coca Cola är beklämmande.
På väljaren och köparen ställs det krav. På köparen av Coca Cola, om denne vill veta den ekonomiska makten, systemet, påverkan och vinsten bakom. På väljaren – likaså. För att väljaren ska kunna hålla efter ”sin” politiker, måste väljaren vara väl insatt, kunnig och ansvarsfull. Samtidigt som liberala demokratiska makthavare brukar kalla kunniga och kritiska väljare för att vara elitistiska, och de som säger att Coca Cola och Fanta är sak samma och imperialistföretag, kallar de för populistiska. Detta för att makthavarna inte vill bli granskade. Man väcker ett förakt för de kunniga och modiga för att stöta bort dem. Man väcker också ett förakt för de okunniga och som drar stora svep och förenklar. Återstår de liberala, ( å ena sidan och å andra sidan,) i mitten. Bingo! Det är kanske vad som menas med den liberala demokratin? Likriktning?
Med att inte uppmuntra väljarna till kunskaper, insikter och ansvar, smeker makthavarna väljarna medhårs i försäkran av att få deras röster. Att ställa krav skulle vara förödande. När väljarna låter sig smekas och springer i led, är allt frid och fröjd. Men kritiserar dom på ”fel” sätt, säger ”fel” saker, så är de populistiska. Då ska de tystas. Det återstår en liten grupp som den liberala demokratin omfattar, de liberala.
Överbyggnaden speglar basen.
Basen är vårt nyliberala, monopolistiska, globalistiska system inom vilka våra samhällens produktion och vinstfördelning skapas. Där 8 miljardärer äger mer än 50% av den fattigare delen av jordens befolkning ( mer än ca 3,5 miljarder människors egendom). Där kapitalets frihet värnas främst och där kapitalet kan söka sig till de arbetsmarknader som gynnar det bäst. Barnarbete, svältlöner, fattiga löneslavar. Poängen med det fria kapitalets liberala frihet är att kunna göra så stora vinster som möjligt, så blilligt som möjligt utan att behöva ta något ansvar förutom för de närmast alierade, aktieägarna.
Man tar sitt ansvar för jordens utarmning på resurser, genom att ägna sig åt förhalningsdiplomati tills man kan pressa fram gynnsamma politiska beslut. Det krävs tuffa politiker som sätter gränser. Förklarar dom, motiverar dom, söker de folkets stöd, så får dom det. Men sådana politiker lyser med sin frånvaro.
Kvarnen mal på, prat och prat, formerna för den liberla demokratin ersätter ett demokratiskt innehåll.
Med gigantiska koncerner, med enorma resurser, med förmåga att indoktrinera människor så bearbetar man människorna till att bli likriktade, informationsstinna och fördummade. För att passa in i den kommersiella demokratin. Vår demokrati skiljer sig inte i sak från den som fanns under mellankrigstiden där den liberala demokratin i Tyskland curlade fram nazismen.
Vi har en kommersiell demokrati.
Man säger vi har valfrihet när du får välja ett elbolag, ett telebolag, en skola, ett bostadsområde, sociala media, ett apotek, en vårdcentral, en begravningsbyrå … Men det är ingen valfrihet för den som vill slippa välja. För att jag som medborgare i en kommersiell demokrati ska kunna ta del av alla erbjudanden, måste jag vara insatt och kunnig. Jag måste ha pengar. Finns det hundra elbolag, ska jag kunna veta allt om dessa för att kunna göra ett aktivt och medvetet val som passar mig och som då kan räknas vara ett fritt val.
Detta är en orimlighet. Sanningen är att det behövs bara ett bolag som levererar el. Sedan kan elen skapas privat och skickas ut i nätet, av icke fossila bränslen osv. El, som är en förutsättning för att samhället ska fungera, bör vara så gott som gratis för basbehov. Slöseri ska straffas. De verksamheter som kräver mycket el ska vara motiverade och sanktionerade. Lyxproduktion som kräver mycket el, ska betala mycket. Skulle det gå?
Javisst, om man inte anser att det är viktigare att skurkar och allsköns företagare ska kunna göra vinst på människors basbehov. I den kommersiella demokratin, är det vad som gäller.
Snart är det väl någon i den liberala kommersiella demokratins namn som säljer ren luft.
Man kan säga att den liberala demokratin var liberal under en tid när man byggde landet. Även politiken hade betydelse så länge den angick det egna landet. Men idag, när kapitalet är fritt, utan kontroll, utan styrning i en nyliberal, ansvarslös tsunamivåg över världen, växer klyftorna, motsättningarna och hatet. Rädslan fördummar, antiintellektualismen växer och drömmen om ordning och reda tar över allt förnuft.
Vi har EU medlemmar, (som jag ska underkasta mig som EU medborgare) vars länder styrs till stor del av maffia. Det är en kapitalistisk verksamhet och den följer normen om kapitalets och människors fria rörelse. Att det flyttar in maffia i Sverige från alla möjliga klansamhällen och samarbetar med den inhemska och förpestar samhället, får man inte säga, för då kritiserar man ”fredsprojektet” EU och så är man rasist. Den liberala demokratin är känslig för sådan kritik.
Den liberala veligheten, är möjligtvis hedersamt i en ordning, men blir dödsbringande i en oordning.
Vi lever idag i ökad oordning. Där finns allt mindre utrymme för liberalism. Det går inte att blunda bort problemen, eller ge dem ”oneliners”, stämplar, eller hitta på pseudoproblem i försök att hålla människor lugna. En ordning kommer att växa fram oavsett vad Riksdag och regering säger och då gäller det att man inte blundar för den och gör sitt val. Vill man ha en brun ordning, eller tänker man ta ledning och fatta de svåra och obehagliga men nödvändiga besluten?
Bakom den liberala demokratin och förmäten öppenhet sticker bockfoten fram. Ju mer man ljuger, förminskar och förtränger, ju större rekyl blir det.
Ingen anade att den trumpne Trump skulle vinna valet i Amerikas förenade stater, sägs det. Varför anade man inte det? Vi var en hel del som var övertygade om det, både här och där. Jag trodde det, trots att jag var dagligen översköld av trosvissa mediemedlöpare och specialister. Varför skulle jag veta bättre än dem? Det är flera med mig. Men ändå, se på reaktionen! Vari består den liberala demokratin i Amerikas förenta stater? Om nu den lokala affärsvärlden tar över och skapar jobb, ska arbetslösa inte vara glada åt det då? Om dom tror på det, skulle de inte rösta för det då? Varför gick börsen upp när valet var över?
Batra vet att SD kommer gå än mer framåt och vill vara med att slippa sitta i jollen och istället få stå vid rodret. KD försöker hoppa på som en liten fender så att undergången slipper bli så grym. Nu dansar de polska igen, våra kära politiker och tror att om de bara springer in på reklambyrån mellan dansstegen och lär sig nya slagord, tar dom hem spelet. Dom tror de lurar de dumma lantisarna. Dom har svårt att dölja sitt folkförakt. Det hade Clinton också.
Den kommersiella demokratin förlorar mot Coca Cola company. När jag köper en Coce, vet jag vad jag får. När jag lyssnar till regeringen vet jag ingenting. När jag lyssnar på oppositionen, vet jag ingenting.
Det faktum att vi har blivit 10 miljoner, varav 750.000 kom från utlandet de sensate 10 åren och där ett par hundratusen, bara de senaste 1,5-2 åren skvallrar något om oordningen. Problemet är inte att det flyttar folk till Sverige. Det har det alltid gjort. Problemet är att det görs utan ordning, planering och utan förutsättning att ta emot dem värdigt. Istället sår vi hat hos människor som har haft den dåliga smaken att komma till Sverige.
För att skyla över misstag, felbeslut, inkompetens och korrumption dumpar regeringen över problematiken på lägre nivå. Från staten till kommunerna. Kommunfullmäktige lägger det på enskilda tjänstemän. Tjänstemännen tar ut det på den enskilde medborgaren, som måste avstå från sina rättigheter som medborgaren har varit med om att bygga och försvara. Det blir för dyrt, om man ska låta alla få sina rättigheter och samtidigt som den komersiella demokratin ska garantera företagen maximal vinst. Det blir inget över till medborgaren.
Vad förväntar sig makten, etablissemanget, eliten, överheten…att medborgaren ska göra? Varför är det de fattigaste som ska uppoffra sig? Medan i bästa fall, de förmögna tar lite av sitt överflöd, tills de tröttnar. Många kommer hit pga krig och social oro. Inte för att de saknar medel.
Den brist på ordning och reda som regeringen pratar om men den ordning som regeringen inte kan åstadkomma, leder till korruption och ger utrymme för dem som har ordning och reda. Kriminella organisationer, dom har ordning och reda och en hård kontroll över sin verksamhet och sina medlemmar. Dom vet också hur de skall hålla ordningen, som bekant. Politiskt militanta organisationer, har också ordning och reda. Företag har också ordning och reda, för annars hade de aldrig blivit stora och starka.
Det tycks bara vara parlament och regering som inte har ordning och reda.
Vi lever i en kommersiell demokrati och överbyggnaden speglar alltid basen.
Vad gör vi då för att få ordning och reda? Väljer vi någon Fantadryck som ägs av Coca Cola? Eller väljer vi det hemmagjorda maskrosvinet, som det är lite si och så med?
Kanske vi inte väljer någonting alls, utan träffar likasinnade och förbereder för det värsta, långt bort från radarn hos dom som babblar om ordning och reda.
Detta är den prisbelönta liberala demokratin, som präglar hela EU likväl. En demokrati som liknar allt mer antikens, där den enkom omfattade de fria männen.
Och alla damer som demonstrerade mot Trumpen på hans första dag i sitt ämbete, var har dom varit under den framväxande kommersiella demokratin? Åkte de snålskjuts? Jag minns tidigare presidenter som omgärdade sig av sexskandaler, spionskandaler, eller siencefiction- och spådameskandaler… Trumpen är väl inte den första skrävlaren i Vita Huset?
Var är jämställdhetskämparna? Eller är det kanske skillnad på att vara för jämställdhet och att vara feminist? Varför tar man inte ansvar för den kommersiella demokratin inför katastrofen? Inför den sociala oron? Varför är det alltid andra som bär ansvar och aldrig en själv?
Gör din plikt-kräv din rätt, är det motto min generations arbetarklass växte upp under. Idag när man kräver att människor ska göra sin plikt, blir de kränkta och känner sin integritet bli trampad på. Rättigheter har de naturligtvis, sådana som andra ska försörja dem med.
Hotet mot den liberala demokratin ligger inte hos primitiva, ovuxna gangsterungar i förorten. Nej, hotet mot den liberala demokratin ligger i nyliberalismen, i globaliserad ekonomi, utan hemland, utan ansvar och som har skapat en kommersiell demokrati. Där mottot är: Har du råd – får du rätt.
Så, mina vänner, nu är vi tillbaka på ruta ett, där vi var innan demokratins införande i Sverige 1921. Då var det de fria männen, de rika männen som hade rösträtt. Som i antikens Athen, de fria, de rika männen. Av de där 8 miljardärerna som äger mer än den fattigare hälften av jordens befolkning, ca 3,5 miljarder människor är det garanterat ingen kvinna som själv har byggt sitt ekonomiska imperium.
Den liberala demokratin, den kommersiella demokratin, den antika demokratin har det gemensamt att de är för de fria, rika männen.
Det krävs mer än rosa kattmössor att rucka på det. Till att börja med, att genomskåda den liberala demokratin och se att det handlar om en kommersiell demokrati. Sedan är frågan, hur demokratisk är en sådan? När vi svarar på det, kan vi börja bygga.
Ja du Lövén, hur ska du skapa ordning och reda i detta då?