MINNET ÄR EN FANTASTISK SKULPTÖR

Jag minns hur jag blev upptryckt mot en stenvägg på Hötorget 1968, av ilskna ”revolutionärer”. De kallade sig så. De var maoister. De beskyllde mig för att vara en ”revisionistdjävul”. Detta var för att jag stödde arbetarstaterna. Jag är ju arbetarklassbarn, varför ska jag då stödja rikemansklubbar som använder sig av sådana som mig till att elda med? Arbetarstaterna gav arbetarungar som mig en chans. Så blev det också för min del.

Sedan följde åren av engagemang för och emot. För arbetarklassens välfärd. Mot USA imperialismen. För Kinas ”kulturrevolution”. Mot Sovjet i Tjeckoslovakien…

Medelklassbarnen som valde Mao som sitt föredöme, tågade ut på Gärdet i Stockholm kl 04.00 på sommarmornarna (ja, dom kan ju inte gå till överdrift och hålla på när det är kallt också!) för att ägna sig åt fysisk träning. De torterade varandra genom att doppa huvudena i vattenhinkar och tvinga fram borgarklassens bekännelse. Då de alla var borgarbarn, fanns där mycket att bekänna inför den store ledaren Mao…

Det som förenade alla dessa fanatiker av olika schatteringar, var deras gemensamma hat mot Sovjetunionen. Där smalt höger och ultrahöger, statsmakterna, Riksdag, samman med ultravänstern.

Att hata Sovjet, var legitimt. Man hatade också USA imperialismen. Tiden gick och slutligen hade man lyckats knäcka Sovjet, genom bojkott, valutabojkott, påtvingad upprustning osv. Sovjet och öststaterna kanske pikade någon gång på 70-talet. Sedan var de tvungna att försvara sig och krafter återstod ej till folkets välfärd, vilket var huvudfrågan. Korruption och slutgiltigt fall för alla Warshavafördragsländerna.

Det gavs ett handslag till Gorbatjov att Nato inte skulle komma för nära Rysslands gränser. Behålla distans och ömsesidig respekt, var det möjligt?

Givetvis inte.

30 år senare har gamla samarbetspartners, eller beroendepartners… gått till andra sidan, åter för att vara beroende. Självständighet tycks inte vara lockande för de gamla öststaterna. Istället för Sovjet, är det Nato/USA som gäller. Så kanske man slipper ”Sprotifiskburkar” och får dricka Cocacola, istället. Världen är ju fantastisk.

Jag minns också hur vi tågade i demonstrationer mot kärnvapen. Hur där deltog framstående socialdemokrater, en och en annan liberal och man kunde även finna någon Centerpartist, bland kommunister och en allmän vänster.

Maoisterna var upptagna med viktigare ting än att protestera mot kärnvapen, så de deltog inte. Det var bara ”revisionisterna” som klampade på i leden.

Historiens spiral vrider sig ett varv till och nu är vi där igen, men bara tillsynes annorlunda, men i sak känns det igen.

Motståndet mot USA-imperialismen, fortlever. Vi som inte vill vara under klacken på imperialister och stormakter har inte förlikat med att just vara det – under klacken. USA-imperialismen expanderar och finner nya marker. Gamla öststater är ju nästan självklara. Men man ger sig också på gamla neutrala stater som oss. Vi ska vara buffert, testområde och hotell för kärnvapen och ta första smällen mot Ryssland. Så praktiskt.

Bland anti- Natosammanhang, dyker det upp gamla maoister. Dom som hatade Sovjet, vurmar idag för Ryssland. Putin får ersätta Mao. Putin växte upp i Sovjet, som Maoisterna inte gillade. I arbetarstaten fick han utbildning, mat och husrum. Hade han tillhört det ”fria Väst”, hade han troligtvis förblivit den gatupojke han var från början. Nu har gatupojken flyttat in i slott, som det ryska folket har betalat, utan att bli tillfrågat. Putin blir för dessa gamla Sovjethatare, den gode representanten för Ryssland och mot USA-imperialismen. Att Putin och hans gäng drivs också av imperialistiska drömmar har för dessa ingen betydelse. Asiat-imperialismen är bättre än USA-imperialismen. Så resonerar hierarkister och dom som ständigt söker sin starke ledare.

För en gammal krake som jag, som inte lägre har någon arbetarstat att hoppas på, har knappast något att vinna i att stödja en fascistoid maktgalning i öst, när jag inte gör det i väst.

USA- imperialism med Natobaser över hela världen är knappast något som är bättre eller sämre än ryssimperialism förenat med Iranimperialism, Turkimperialism och Kinaimperialism. Den Asiatiska -imperialismen och förtryck när den väl har fått tillräckligt med luft under vingarna kommer få USA -imperialismen att verka landsortsmässig.

Romarriket föll – också. Då skyllde man på de germanska gruppernas framfart, vilket var en delsanning troligen. Den ekonomiska basen var i svajning och överbyggnaden gungade och brakade ihop på sina ställen. Det gav små luckor för uppkomlingar att ta sig fram. Uppkomlingar är inte alltid trevliga att ha att göra med, men nödvändiga för förändring. Så även under Romarriket.

Ryssland är mer asiatiskt än Europeiskt i sin historia och i sina olika kulturer. Man kan hantera kineser och fanatiska fundamentalistiska islamister. Man kan hantera även de ljumma muslimerna. Det finns vana och erfarenhet. Detta kan inte amerikanare göra. Men asiater kan inte heller hantera amerikaner. Amerikaner är ett folk som är ett hopkok av alla möjliga nationaliteter som har flytt fattigdom och elände, vars enda hierarki och ledsnöre är vinst. I USA finns inga nedärvda genom sekler, hierarkier, hederskulturer, klanförhållanden, patriarkala ordningar osv som i Asien..

Dom som bestämmer inom den Asiatiska -imperialismen behöver ha kapital, sin hierarkiska position, vapen och en särskild kroppsdel. Även dumskallar, får bestämma om de har denna kroppsdel. Inte sällan bekräftar dessa patriarkala hierarkier att de tycks huvudsakligen tänka med just denna kroppsdel, också.

Det lite barnsliga USA aldrig har förstått är att i just dessa nedärvda hierarkier sedan tusentals år, finns en nedärvd kultur som säkert också bär någon genetisk prägel hos människor. Även bland välutbildade så ställer man in sig i ledet vid fara. Eller vid möjlighet till herravälde.

Alla osjälvständiga människor vill ha någon som visar med hela handen, som tar ledningen och säger vad folk ska göra. Tro mig, det går 13 på dussinet, av just sådana osjälvständiga människor.

Att vilja byta ut USA-imperialismen mot Asiat-imperialismen är att gå från glöd till flammande eldar.

Maoisterna gjorde sitt val på 60-talet. Deras ställningstagande idag skiljer sig inte i sak från då. Hade de varit tonåringar under 2:a Världskriget, betvivlar jag inte var de då skulle marschera.

Vi som stödde arbetarstaterna i hopp om att det skulle bli bättre för arbetarna marscherar mot USA-imperialism och mot Asiat-imperialism. Vi värnar om ett neutralt och alliansfritt Sverige. Den kampen och den förhoppningen om att det skulle förbli så, är förrådd.

Att vara mot Nato- är inte detsamma som att vara för Asiat-imperialism. Det är inte detsamma som att springa Putins ärenden. Inte detsamma som att springa Erdogans ärenden, eller den fascistiska-islamistjuntan i Irans, ärenden.

Att vara mot ett svenskt medlemskap i Nato och även i EU, är att värna om det svenska folkets intressen, utan att exploatera och utnyttja andra människor. Det är att värna om vårt territorium och skydda det från stormakters lystenhet.

Vi hänger från Nordpolen som ett ”hängbröst”, mellan öst och väst. I traditionell USA strategi, är vi tillräckligt långt bort från USAs gränser, för att kunna offras för USAs intressen och alla ”fria folk” som det heter, intressen.

Vietnam var ju också i USAs intresse och lagom långt bort. Det gick ju bara åt en generation i det kriget och dom går ju att ersätta. Vilket man har gjort med hjälp av bla. inflyttning. Ju mer, ju billigare arbetskraft. Vad är det som är så svårt att fatta?

Den svenska politiska makten i alla sina uttryck och schatteringar har sålt ut vårt folk och våra mest humanistiska intressen. Att få leva, växa, arbeta och dö som värdiga människor i en värnad miljö. Inte att skicka våra barn och barnbarn i krig för att skydda miljardärer och dess svans, intressen.

För ett gammalt lärarhjärta plågar det mig något, jag aldrig trodde jag skulle få uppleva. Min strävan har alltid varit till ljus och bildning. Jag trodde att bildade människor, människor med tillgång till utbildning, till kultur… skulle bli kloka människor.

Istället har vår gratisutbildning, våra gratis bibliotek, våra möjligheter till kulturell förkovring, drunknat i ytlig reklam om ytliga ting. Ting som förstör våra sinnen och vår planet.

Jag träffar på barn på högstadiet som inte kan skriva alfabetet. Som inte kan skriva ord, då de inte vet hur de slutar. Nej, inte invandrarbarn. Barn med svenska språket i generationer. Barn försummade av sina föräldrar som inte anser det vara viktigt nog att hålla efter, träna, förkovra och träna barnen ta del av bildnings och kulturella skatter vi har.

Bara man tjänar pengar, behövs inget annat, tycks dom tänka.

Att tjäna pengar, det är väl vad skjutgangsters gör också, eller hur? Dom tycks ju inte heller vara så bevandrade i litteratur och bildning. Vari finns skillnaden?

Kommen till den nivån i vår kära monarki, var det inte svårt för våra politiska opportunister att marschera över folkets ryggar. Utan skam för det förräderi man har gjort. Utan att följa de vanor vi har av att diskutera, diskutera och diskutera tills dess vi fattar ett beslut.

Nej, Die Dumme Schweden, som dom säger i Tyskland, stupid Swedes, som dom säger i USA… är ju bekräftelser som pekar på att enbart och endast Sverige svenska korkskallar hava och att just dessa ser sig som en gåva av Gud till mänskligheten.

Det är i detta drömmen om ljus, bildning, klokskap och förståelse har hamnat. Vi det stora undret i världen bor i ett hängbröst från Nordpolen, med ett folk som är organiserat i Bekvämlighetskommittee´n och i Dumskallarnas Riksförbund. Vi rider ut i världen med blanka rustningar och viftandes med våra bajonetter av morötter. Vi ställer oss till förfogande för de coola och starka och bockar tacksamt för den bit tuggummi som sträcks fram ur Nato-näven.

Alla patetiska vurmare för det s.k. ”svenska” det ”ädla folket”…deras roll blir ju som vanligt att vara pajasar i krigsunderhållning för soldaterna i strid.

Vi har en Riksdag som anser att vårt folk duger enbart till att exploateras och vara kanonmat. Ska vi vänta tills man skjuter ihjäl dom som ställer kav, dom som är kritiska, dom som avslöjar oegentligheter, dom som kostar för mycket, dom som är för många…???

Vi är på väg dit och ni vet väl vad det kallas, eller hur?

Annons