DERDOGANOKRATI

Regeringens nya mode

Den heliga yttrandefriheten höjs till skyarna, bekräftas gång på gång… så länge du håller käft om sådant som inte får pratas om. Ungefär som hos Erdogan, fast hos oss, på svenska. ” Håll käft och gör som jag säger!”

De kaxiga tonerna innan valet från regeringspartier har övergått till ett kattlikt kurrande och försök till att undvika bli blöt genom att kila mellan regndropparna. Pinsamt. En underkastelse inför en medeltida clown och osman som spelar maktspelet så som han är tränad sedan sekler. Det är väl inte av demokratiska, humanistiska skäl och med öppet sinne som det Osmanska riket lyckade ta sig ända till Wien? Över 600 år i Europa och i Afrika/Asien? Det är nedärvda sociala, kulturella gener som har visat sig genom sekler att de är starka och överlevnadsdugliga. Diktaturer finns inte för att folk är dumma i huvudet. Diktaturer finns för att de är framgångsrika när våldsmän tar makt.

Det svekfulla politiska styret i Sverige, som har under lång tid förberett ett Natointräde över huvudet på svenska folket, som har fifflat bakom ryggen på svenska folket, som har kallat saker vid andra namn och styrt fokus till att tro att det är FN man har haft i sikte med specialisering av soldater etc. detta svekfulla politiska styre med få undantag, lägger sig nu platt, rullar sig i tjära och aska inför en despot och diktator. Att säga att det väcker förakt för den politiska makten, är sant men också farligt, då splittringen i landet fördjupas. Så länge det går, kan man förlöjliga de politiska tomtarna, göra dem till måltavlor för vitsar… men alla vet att verkligheten är mycket mer plågsam än så.

Att ledare misslyckas, att de är inskränkta, att de är obildade, att de saknar relation till folket, att de är främst karriärister och saknar ledaregenskaper i den sanna bemärkelsen, ja allt detta vet vi och kan identifiera, med en from förhoppning om att ändå kunna påverka och göra skillnad. En from förhoppning som saknar styrka mot alla de hårda vinstdrivande krafter som går emot. Det är inte bildade människor som främjas. Det är polarister och fanatiker som får höras och synas som bäst.

Enligt vår ”demokratiska” tradition, skulle vi ha haft ett pågående samtal om Natointräde eller ej under årens opp. Det är det ingen som vågar. Ingen som vill riskera att folket säger nej. Makten, översitteri, antidemokrati gäller. ” Håll käft, gör som jag säger!”

Hade det sagts rakt ut på detta sätt, hade det blivit lite schvung i lådan. Men nej, en krypande strykrädd katt, krålar och krälar till den turkiske pajasens glädje och det svenska folkets förfång. Detta samtidigt som man bedyrar yttrandefrihetens lov.

Till vår kära regering; pinsamt är snällt sagt. Till vår kära opposition; beklämmande är också snällt sagt. En opposition som krälar med är minst sagt, beklämmande.

Men det är tur att det politiska ledarskiktet i vårt land har SD att hänga ytterrocken på. SD är vår tamburmajor i politiken. På den kan man hänga vilka solkiga trasor man själv har och skylla ifrån sig på tamburmajoren, eftersom trasorna hänger på denne. Ingen tycks komma ihåg SD:s stolta baner att de vägrade både EU och Nato en gång i tiden och med det lurade till sig besvikna arbetare och lägre medelklass. Opportunismen och karriärismen i SD är ju inte mindre än i andra partier och har lett dom rakt in i gapet på både EU och Nato. SD liknar alla andra. Att då göra sig stor och kaxig med att kleta på SD, skit man själv bär, blir ju bara löjligt. SD är lika mycket ett opportunistiskt karriärist parti som de andra.

Men vi har oss delvis själva att skylla. Vi är bekväma, och allt för många tillhör Bekvämlighetskommitteén och ser om sitt eget hus i den enfaldiga tron att just mitt lilla hus kommer stå sig pall mot alla stormar och bomber. Jag behöver inte besvära mig med att tänka bortom tröskeln. Så tänker medlöparen. Utöver det är det en dröser som är medlemmar i Dumskallarnas Riksförbund också. Där är det inte så mycket att tillägga. Dom hörs och syns dagligen, i medier, på arbetsplatser, på stan.

Sedan finns det dom man kan kräva något av, i alla fall förvänta sig något av, och det är tänkande människor. Bildade dito. En gång i tiden hade vi en intelligentia i landet som sa ifrån, men dom har tydligen också sökt medlemskap i ovannämnda föreningar.

Det finns inget kollektivt mod landet. Kämpande individer finns det, som är modiga, starka, ödmjuka, demokratiska och humanistiska. Men det är som kollektiv vi kan göra något. Som kollektiv vi kan påverka. Just därför är det många starka krafter både i landet och utanför, som vill inget hellre än att vi är splittrade. Som skapar social oro, försvagar oss och gör oss till ett lätt byte.

Det är de splittrade man kan styra över. Lura. Indoktrinera. Utnyttja. Ljuga inför. Varsågod!

Om det verkligen finns någon i landet som är för yttrandefrihet och vill försvara den, då är det dags att göra det nu.

Jag vill ha sagt: att det är bara nazister som bränner böcker. Vilket säger något om deras syn på yttrandefrihet.

Rasmus Paludan som bränner koraner gör det för att han har anammat den synen och vill provocera. Han lyckas stort. Men eftersom han vill provocera så vore han korkad att inte bränna koraner eftersom det är framgångsrikt. Han lyckas ju provocera många fanatiker som kallar sig allt från akademiker till mullor och blir djupt kränkta när deras ”heliga bok” brinner i protest. Alla dom som låter sig provoceras av fanatikern är lika fanatiska. Det är ju vad Paludan bevisar.

Hade det handlat om yttrandefrihet, hade det handlat om att bli kränkt i sin tro, varför reagerar inte samma människor på när kvinnor förnedras, kränks, misshandlas? Det är väl mot tron? När barn utsätts för övergrepp, säljs, prostitueras? Det är väl också mot tron? Varför gör man cirkus av en bok som kan ersättas? Men låter människor förnedras, misshandlas och dö utan att reagera. Men när en bok bränns, ja då blir det liv i luckan. Den som har en tro, ska väl försvara den i hjärtat och samtidigt acceptera att det finns dom som inte delar den? Diskutera vet ja! Varför får man inte ifrågasätta tro? Att bränna böcker är att provocera och att visa på hur fanatiska folk egentligen är och på så sätt har ju Paludan lyckats. Gå inte på det då! Han visar för världen att det inte går att samarbeta med människor som är fanatiska. Inklusive han själv.

Varför öppnar inte moskéerna sina dörrar för samtal? Varför vill man bara ha underkastelse samtidigt som man hävdar att man är för demokrati och yttrandefrihet?

Varför vill det ledande skiktet i vårt land också bara ha underkastelse och låtsasdemokrati? Det skiljer sig bara till formen. Men budskapet är detsamma. ”håll käft och gör som jag säger!”

Cirkus Erdogan har visat att lite kullerbyttor i manegen kan få dammet att flyga så att den korporativa ledningen hos oss, hostar till. Korporativismen har vuxit sig så pass stark i vårt land att det går lätt för den politiska makten att efter några piruetter, anpassa sig till den som är starkast. Eftersom våra ledare saknar anständighet och mod, låter dom sig hunsas av en medeltida stofil som Erdogan! Makten har makten gemensamt. Makten styr och låter sig inte längre styras av folkliga behov och krav. Det är korporativism.

Skapar man inget intelligent motstånd mot detta, så blir det som det brukar. En massa ja-sägare och medlöpare till makten som undrar när det är för sent ”hur kunde det bli på detta viset? Jag bär ingen skuld, jag gjorde bara som alla andra!”

HAR DU HÖRT DET FÖRUT???!!!

.

Annons